Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betraktelser i afseende på de nordiska mythernas användande i skön konst. 1817
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
författning, sedan denna samma författning — från början
hos hela folkslägten hufvudsakligen lika — hos våra
för-vandter i det öfriga Europa af omständigheter och
främmande inflytelser på flerfaldigt sätt var förändrad och till
en del blifven oigenkännelig. Detta ger den gamla Nordens
seder, lagar och minnen en universal-historisk betydelse.
I Norden är den väldiga kärnan för hela stammens
hjelte-saga, och att äfven den nordiska guda-sagan till sina
väsendtliga drag, om också ingalunda i den sednare Eddiska
utbildningen, tillhörde hela folkslägten, är åtminstone högst
sannolikt’. Ej under, att bägge således fingo ny vigt för
en tid, som i allmänhet sökte och behöfde att förklara sig
för sig sjelf, derigenom att den trängde tillbaka till sitt
ursprung, och att de i synnerhet fingo en sådan vigt för
de folkslag, som ännu mest egde sitt nordiska ursprung
oblandadt. Liksom i alla andra ämnen skedde ock här.
På en nogare bekantskap följde försök till efterbildningar,
och det nordiska elementet begynte att i poesi och konst
vilja göra sig sjelfständigt gällande. Deremot var ingenting
att invända. — En grundlig förening mellan motsatser,
så vida dessa äro olika sidor af samma sak, sker säkrast
1 "Wodan, quem adjecta littera Gwodan dixerunt - - ab universis
Germaniæ gentibus ut Deus adoratur". Paulus Warnefridi,
De geslis Longobardorum, lib. I. c. 9.
Att Wodan och Odin ej skulle vara densamme, har man orätt
velat sluta af de gamla Saxarnes bekanta afsvärjningsformel, genom
hvilken, vid öfvergången till christendomen, de afsade sig Wodan
och Saxnote, hvilket sednare ord blifvit uttydt med Saocaren O t in.
Ihre har bevisat, att det kommer af n ole, sällskap, hvaraf gamla
talesättet: att vara i flock och farnöle. Se Lexicon Suiog. ad
verb. Note. Wodan och Saxnote vill derföre sdga Wodan (eller
Odin) och hans Saxiska följe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
