Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
och konungar. Huru frimodigt utföll ej det betänkande
som de lemnade Filip den sköne i hans strid med påfven!
De profvade påfvens rättigheter, såsom man pröfvar en
enskild mans, fritt och opartiskt. De uttalade slutligen
högt och oförtäckt de grundsatser som med tiden hafva
störtat hierarkien, och flera påstodo inför hela den
ka-tholska verlden: furstarne äro oafhängiga af påfven. Men
likaså frimodigt förnekade de Fransyska konungarnes
beskattningsrätt, då desse genom förökade pålagor ville
tillskansa sig beständigt nya inkomster, och visade dem ett
oförskräckt och trotsigt motstånd. Och ville konungarne
eller staden Paris ej höra på universitetets föreställningar,
så hade de ett tvångsmedel i sin makt som länge (tills
det genom ett alltför ofta upprepadt bruk förlorade sin
kraft) ofelbart verkade. Universitetet förkunnade högtidligt
att alla föreläsningar upphörde. På ett sådant afbrott af
undervisningen följde vanligen en uppresning, och om
denna äfven blef utan verkan, en formlig utvandring af
de studerande».–»Yid sådana prof af det lärda modet
trädde påfvarne ofta på universiteternas sida emot den
verldsliga makten, alltid i hopp att i dem finna ett stöd
för sitt system, som gälde den verldsliga maktens
undertryckande. Huru ofta trädde påfvarne på Parisiska
universitetets sida i dess stridigheter med de Fransyska
konungarne! Huru frikostiga voro de med nya friheter!
Huru eftertryckligt skyddade de de gamla! Förgäfves: de
lärde blefvo sina grundsatser trogne, och bibehöllo sin
sjelfständighet emot påfvarne som emot sina konungar». —
(Sid. 101): »I dessa vetenskapernas hufvudsäten
(univer-siteterna) lärde man med en frimodighet, ofta med en
djerfhet, som ännu sätter den sena betraktaren i förundran.
–-Huru många bittra stunder gjorde fritänkeriet, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
