- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Fjerde bandet /
35

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

rätten i alla fall på den var bygd. Ty att dömmas af sin
korporation var alltid att dömmas af sina likar (i jemförelse
med andra, som ej tillhörde korporationen), de dömmande
medlemmarne måtte för öfrigt inom korporationen vara de
högre eller lägre, lika godt. Universitets-domstolarne, liksom
städernas, bildades derföre i detta afseende alldeles på samma
grund, eller principen af likars dom, som de i hvilka nämnd
förekommer eller bibehållit sigJ, om också jurisdiktionen i
bägge egentligen utöfvades af korporationernas
magistrats-personer. Nämnden, vid hvilken både consistorium och
anmärkaren i synnerhet vid denna jemförelse fästat sin
uppmärksamhet, visar sig sjelf blott såsom en egen modifikation
af samma princip. Hvad å båda sidor angående denna
inrättning, eller nämnden, är anfördt, skulle väl rec. kunna
öka med åtskilliga tillägg, af hvilka äfven torde följa att
anmärkaren i detta så mycket omtvistade ämne ej heller
har så ovedersägligen rätt som han öfverallt tyckes ha den
lyckan att tro, och t. ex. alldeles ej läst sin Blackstone
som sig borde, så länge han — efter allt utseende likväl
en jurist ex professo — är i den tanken att juryn dömmer.
Men frågan om nämndens uppkomst, betydelse och
funktioner är här en särskild, egentligen ej på ämnet inflytande
fråga, ehuru af ett eget och stort intresse; hvarföre rec.
så mycket hellre öfverlemnar den åt män af professionen,
som för sakens upplysning och vetenskapens skull det
uppriktigt fägnar honom att detta strids-äpple blifvit utkastadt
bland våra jurister.

Med reformationen undergick universitetens juridiska
författning i allmänhet en förändring, liksom vi redan anmärkt

1 Nämnd fanns fordom äfven i våra stads-domstolar och förekommer
så väl i Bjärkörätten (rättare Birkerätten) som i stadslagen, men
i allmänhet blef den snarast öfverflödig vid stadsdomstolarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-4/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free