Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
om deras literära. De hade, i synnerhet de större, under
medeltiden varit verkliga stater i staten, ej blott genom
hierarkiens skydd, som, ehuru föga lydiga de ofta visade
sig mot denna makt, likväl fann det enligt med sitt intresse
att undandraga dem de verldsliga myndigheterna; utan genom
en obunden sjelfständighets-anda i allmänhet, då den
utomordentliga mängden af unga män, som ej sällan från flera
länder sammanströmmade för studiers skull till ett ställe,
lätt gjorde sig sjelf och lärarne betydande. Denna betydelse
minskades i den mån högskolornas eget antal tilltog; med
detsamma de blefvo mer egentliga stiftelser af regeringarne,
kommo de äfven under deras omedelbarare inflytande, och
reformationen förenade dem slutligen såsom stats-inrättningar
med den öfriga staten 3 och upptog dem, ehuru med
skonsamhet för de friheter som vetenskaperna ansågos behöfva,
i samhällets hela. Så behöllo de en egen, fast subordinerad
jurisdiktion, ehuru de andelige förlorade sin: ett bevis att
den akademiska jurisdiktionen ej ansågs vara med den
egentligen andeliga identisk. Universitets-domstolen stäldes under
verldslig öfverdomstol och hela universitetet tillika under
en verldslig högste styresman eller kansler. Sådant blef
åtminstone förhållandet i Sverige. Carl IX, såsom
riksföreståndare, förordnade år 1595, att »akademien skall hafva
en kansler, hvilken bör väljas af ärkebiskopen så ock de
andre biskopar och akademien». Ett så beskaffadt val gick
dock ej i verkställighet; utan valde professorerna år 1607
grefve Abraham Brahe till akademiens kansler, en be-
3 Om de det oaktadt länge förnämligast riktades på bildandet af
theologer och sattes i närmare gemenskap med andeliga ståndet,
sä var det derföre att religionen eller rättare konfessionen hade
blifvit för de protestantiska regeringarne och folken vida mer en
egentlig stats-angelägenhet, än d«n hade varit förut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
