Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
enheten återstod för staten att vinna, hvilken blott finnes
då statens egen idé genomtränger alla dessa elementer. Den
har gjort det; men till en början likt elden förtärande —
i revolutionen, — som först utbröt och har spridt sig i den
del af Europa, der reformationen ej förut kommit till
genombrott, och der redan det första steget, statens emancipation
från kyrkan, ännu icke, eller blott ofullständigt, skett. Redan
detta på andra ställen undanröjda hinder skulle lätt drifvit
oppositionen mot det bestående i denna revolution, der
den utbröt, utöfver sitt mål; om ej hela historien visade
att ingen ny utsigt på menskliga odlingens bana öppnat sig
utan att först göra sig såsom en ensidighet (en form, i
hvilken den ock alltid mest verkar på massan) gällande;
emedan den till en början har en annan ensidighet att
bekämpa, och måste genom dess undanrödjande eller
inskränkning vinna plats.
Den ensidighet som revolutionen hade att bekämpa,
och som genom sin ytterlighet framkallat den, häftade så
väl vid honungamakten som vid stånden, sådana som de
framgått ur medeltidens stora samhälls-strider utan att ännu
af sjelfva statens idé vara genomträngda, och således mera
förenade till ett yttre än ett inre helt. Det tillfälliga, råa,
för ideen hinderliga i dessa organisationer behöfde undanrödjas,
ej för att utplåna dem, utan för att ge dem sin renare,
rätta gestalt. — Hvad konungamakten beträffar, så medförde
den redan ur feodalismen den ensidighet, att hofvet förblandas
med staten. Den feodala monarkien var sjelf ingenting annat
än statens ännu enfaldiga bildning efter det kungliga
militäriska hushållet (hvarföre öfverallt de högsta hofsysslorna blefvo
riks-embeten o. s. v.). Monarkens makt fann väl nu innan
kort sin mer än tillbörliga inskränkning genom de stora,
snart endast i skenbar undergifvenhet thronen omgifvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
