Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
mättande med tjenster. Emot det första, som torde få anses
för ostridigt, skulle kunna anföras: att redan Gustaf Adolf
reformerat läroverket under synpunkten af ej blott den
andeliga, utan äfven den verldsliga lärdomens förkofran. Det är
sant; men ej mindre sant: att theologi och Latin då voro
hufvudstycken så väl i verldslig som i andelig lärdom.
Bägge dessa hufvudstycken hade tillika den tiden en storartad
politisk, och derigenom äfven hos lekmän lefvande, praktisk
riktning. Man stridde för religionen och man stridde under
Gustaf Adolf med Romersk anda och disciplin. Att för
Sverige i samma anda grundlägga en disciplina civilis —
»förfarenhet», såsom konungen sjelf säger, »i hvad till
regering och borgerligt lefverne hörer» — var hans mening med
inrättningen af Svenska läroverket; men det hvilade på
ofvannämnda grund, och i bibelspråk och Romerska sentenser
uttalar sig denna tidens statsmannavishet. — Christinas
skolordning är ett monument af samma anda; men, såsom så
mycket annat, mer ett bevis på hvad man i Sverige en gång
velat, än hvad omständigheterna tilläto att fullt utföra.
Omständigheterna voro brytningen af de gamla sederna och hela
den våldsamma söndring af samhällets elementer, som kastade
oss först under enväldet, hvars öfverdrift gjorde slut på vår
yttre makt, och sedan under friheten, hvilken tärde på vår
inre kraft och helsa. Man ser beskaffenheten af den egna
förening emellan andelig och verldslig lärdom, som utmärkte
Gustaf Adolfs tid och med den upplöstes. Förgäfves
uppkallar man skuggorna af hvad som varit till försvar för hvad
som icke mera är. Det är en theater-dekoration, hvarmed
vi alltför länge nöjt oss.
Hvad det sednare angår, så liknade vi, fruktar jag, nog
mycket ett herrskap som kommit af sig. Af underliggande
gods och hemman går det ena efter det andra bort med hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
