- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Fjerde bandet /
314

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

31 i

och egor, tills man slutligen i den gamla manbyggningen
blott har ett alltför stort hushåll och alltför mycket
möbelskräp qvar. För att endast tala om husets hägge mest
gynnade barn, så var äldste sonen, fordom fideikommissarien,
enligt konung Gustaf ül:s eget intygande, klen i sina studier,
och om den andre, jsoqi omfattat andeJiga ståndet, vet man
att han vid denna tid, genom flitigt gräl vid husets
bolagsstämmor, blifvit mer än billigt verldslige»} sinnad. Det vore
besynnerligt, om den försporda ortbodoxa klagan, att den
andeliga lärdomens mjölk ej gjorde tidehvarfvets uppfostran
tillfyllest, skulle vara samtidig med nyssnämnda erfarenhet:
ön erfarenhet, hvilken dock Gustaf IILs eget tidehvarf blott
syntes ytterligare bekräfta.

Att en stor fosterlands-anda kan göra hvarje uppfostran
god ooh ersätta en inskränkt undervisnings brister, det har
många staters och äfven en gång Sveriges exempel bevisat.
Mem att frånvaron af en sådan anda skulle hafva samma
verkan, eller til och ined göra dessa brister tiü
fullkomligheter, det är för mycket begärdt. Det är tvärtom då, som
odlingen och dess medel begifva sig på så kallade sidovägar,
hvilka förklaras af vetenskapernas samtida skick och af de
hinder deras framsteg på den hittills vanliga vägen möta. —
Men vid medlet af adertonde seklet hade vetenskaperna gått
ett godt stycke utom kyrkans gebit. Det fanns en period i
deras historia som företrädesvis kallas den skolastiska.
Prin-<àperna i allt menskligt vetande hade kyrkan på förhand
bestämt. Med slutföljderna fick församlingen sysselsätta sig,
under vilkor att dessa slutföljder aldrig fingo vändas emot
premisserna. Emellertid då detta likväl alltid sker så snart
man följdriktigt demonstrerar sig till det absurda, så verkade
ett sådant tillstånd fä-st en förkonstling och sedan en
indifferentism, ett slag6 hedendom i kunskapens verld, som under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-4/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free