Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
borgerliga bildningen, äfven för närings-idkaren, för hvilken,
enligt kanslers-gillets hemställan af den 9 Mars 4803,
»publika anstalter saknades»; och slutligen: att samma fordringar
dels ännu äro ouppfylda, dels ej så uppfylda att ändamålet
kan anses vunnet. — Hvad är orsaken?
Svarade vi, att en af orsakerna till denna angelägenhets
sena och ofullkomliga utveckling i Sverige är att
läroverksfrågan , hos oss mer än annorstädes, varit eller ansetts vara
en stånds-fråga, gemensam för det andeliga och det lärda
ståndet, här under samma privilegier förbundna och derföre
egande ett förenadt intresse mot den utanför alltmer
uppväxande oprivilegierade verldsliga lärdomen; så hade vi sagt
en sanning, ehuru vi medgifva att detta svar ej innefattar
hela sanningen. Yi känna den tidsålder af ära och glans,
med hvars minnen, utan dess dygder, vi alltför mycket
trösta oss, då den andeliga och verldsliga lärdomen i stora,
på en gång religiösa och politiska ideer hos Svenskarne egde
sammanhang och lif. Vi ha utmärkt en annan ålder, då
detta sammanhang upplöstes, detta lif slocknade; under det
de former, hvari det hade uttryckt sig, stodo qvar och
blefvo en makt för sig. Men äfven under dessa formers
lefvande tid är det verkliga tillståndet vid närmare
granskning långt ifrån svarande mot väntan. Det gäller i synnerhet
i afseende på läroverksfrågan, som alltid hos oss legat alltför
mycket undan statens direkta inflytelse. Man skrifver ej
Svenska historien efter förordningar, har jag någon gång
sagt. Det gäller ej i något afseende så som om Svenska
skolordningar. Vi ha fästat uppmärksamheten på Christinas
skolordning, förträfflig för sin tid och vittnande både om
den lärdes och om statsmannens blick; angående dess
verkställighet, med stifts-styrelserna till organer derför, i en så
orolig tid, hafva vi yttrat tvifvelsmål. Oss veterligen finnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
