Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
den ej ens tryckt; liksom jag ej heller känner någon
publikation i tryck af 1724 års skolordning, förr än den upptogs
i Wallqvists ecklesiastik-samlingar; likaledes äro Uppsala
akademis konstitutioner än i dag ej tryckta, med undantag
af det utdrag angående studenternas seder och privilegier
(innehållande åtskilligt ej mera lämpligt till vår tid), som
finnes student-eden vidhäftadt. Det var en tid, och den är
ej så aflägse, då ett sådant hemlighets-krämen gjorde sig
vigtigt2. Ett bevis på, huru mycket vårt skolverk ännu
fasthänger vid gamla förhållanden, är att vår sista skolordning
(deri skiljande sig från den af år 1807) ej ens tillåter dispens
från Hebreiskan; ehuru en sådan dispens i Preussiska och
Saxiska gymnasier långt för detta är medgifven; liksom i
dem också föreläses mindre theologi än religions-lära, sådan
den för alla stånd är lämplig. I allmänhet gäller i Preussen
såsom grundsats: att alla så kallade »Fachstudien» ej höra
till allmänna undervisningen.
Man lärer svårligen neka att i denna vår anmärkning
ligger sanning, men hela sanningen i ämnet innehåller den
på långt när icke. Läroverksfrågans närvarande skick har
egna drag för Sverige; men brytningen i densamma är
gemensam for det civiliserade Europa, och har yppat sig äfven
i stater med det mest utbildade undervisningsverk, t. ex.
i Preussen, der skolans emancipation från kyrkan, i den
bemärkelse vi i ett föregående blad sökt förklara, redan är för
sig gången, och hela läroverket blifvit ordnadt under en
sjelf-ständigare synpunkt. Vi hemta våra underrättelser om denna
brytning ur ett ej längesedan utgifvet arbete, författadt med
2 Vill man se huru en stifts-styrelse låtit skolordningar gå öfver sig
liksom ingenting passerat, så kunna Ödmanns Hågkomster från
hembygden och skolan läsas angående läroverket i Wexiö under hans
ungdom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
