Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar på Svenska Akademiens prisfråga år 1810: Hvilka fördelar kunna vid menniskors moraliska uppfostran dragas af deras inbillningsgåfva m. m.?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 B
den tanken, att en gudomlig försyn deråt leder hennes
öden, om också det först kunde vinnas i en bättre verld.
Man har således ej uppsatt moralitetens mål för lågt
då man helt och hållet hänvisar den på samhället. Det
finnes ingen annan dygd än samhällsdygden. Derföre hafva
hjeltemod i allmän sak, högsint uppoffrande af enskiJda
fördelar, af egendom och lif för det helas väl, patriotism,
brinnande kärlek för lagar, frihet och fosterland, i alla
tider varit de egenskaper som menniskorna prisat och
upphöjt. De män som på denna bana sig utmärkt anses ej
hafva lefvat för en förgänglig sak, utan för en sådan som
är alla tidehvarfs och mensklighetens egen. Derföre
tillhör äfven deras hågkomst ej en tid, utan alla. De hafva
vunnit odödlighet. I dem har dygden under alla åldrar
igenkänt och påmint sig sitt eget väsende, och derföre
förgår ej deras ära. Ty äran kommer ej af annat än
dygdens eget eviga medvetande af sig sjelf, som under
tidernas lopp ej förlorar sig. Den är dygdens minne. — Men
äfven den moraliska handlingen är utöfning af begrepp;
med den skilnad, att detta i ingen erfarenhet kan finna
sin förebild. Ty om erfarenheten kunde lära mig hvad
jag bör göra, så är klart att i den då äfven allt skulle
vara som sig bör; och all dygd vore öfverflödig. Men
just emedan i den verkliga verlden ej allt är som sig bör,
så uppstår dygden för att förändra och inrätta den efter
förnuftiga afsigter; och det är då ögonskenligt att den
måste taga sin regel från något annat håll än just från
densamma verklighet som den vill omskapa8. Äfven här
8 Religionen sätter ju högsta regeln i Guds vilja? Men för att af
menniskan anses för hvad den är, sä måste den ju också
uppenbara sig i förnuftets röst?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
