Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar på Svenska Akademiens prisfråga år 1810: Hvilka fördelar kunna vid menniskors moraliska uppfostran dragas af deras inbillningsgåfva m. m.?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
Den moraliska handlingen är handling i sin högsta
bemärkelse; den har sitt enda mål inom sig sjelf, ty
samvetet bjuder att man bör handla, utan något annat
afseende än rättheten i gerningen. Friheten kan ej hafva
något högre ändamål än sig sjelf, något högre syfte än
frihet. Men frihetens yttre uttryck är samhället; ty det är
de enskilda viljornas förening i en allmän vilja, det är
frihetens organisation; och man talar blott efter dessa
grundsatser då man säger att det är till allmänt bästa som den
enskildes bemödande endast bör syfta. Att finna det
fullkomliga samhället är menniskans högsta uppgift; till hvars
lösande hon med all sin verksamhet bör bidraga (och hon
bidrager dertill äfven emot sin vilja). Hvad lär . oss
historien, om ej just detta? Hvad innefattar den annat än
mensklighetens olika försök att lösa denna uppgift?
Försök, hvari den varit mer och mindre lycklig, men utan
att se hela sin fordran uppfyld och utan att någonsin
upphöra att på nytt försöka. Kanske måste det så vara?
Kanske måste hon alltid misslyckas? — ty vid närmare
eftersinnande så tyckes hennes mål ligga i oändligheten.
För att ett fullkomligt samhälle kunde finnas försäkradt,
så måste alla vara det. Det vill säga, att alla enskilda
viljor skulle vara ett med en allmän vilja, som blott kunde
vara hela slägtets vilja och den vilja som utgör dess
grund-karakter. Men denna vilja är ej annat än förnuftet sjelft;
ty det är ju sjelfva slägtets kännemärke? Således innebär
denna uppgift förnuftets allmänna, fria, fullkomliga
herravälde och lif. Detta är åter detsamma som lycksalighet;
ty den är ej annat än alltings fullkomliga
öfverensstämmelse med viljan, och bägge fullkomna ideen om det högsta
goda, mensklighetens yttersta mål. Ett mål så högt och
oändligt, att menniskan blott kan föreställa sig det med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
