Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om falsk och sann upplysning med afseende på religionen. En liten populär skrift ur det nittonde århundradet af en Lekman. 1811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
vetenskap på otvifvelaktiga facta, eller att göra den
praktisk. Att närmare beskrifva det inflytande som denna
grundsats hade på särskilda vetenskaper, hör oss ej till. —
Filosofien var en sammangyttring af sådana facta, som
kallades filosofi öfver naturen då dessa facta voro yttre, och
filosofi öfver menniskan då dessa facta i synnerhet voro
de särskilda föremål som företedde sig inom menniskan
sjelf. — Vi skole blott efterse hvad inflytande denna
upplysning hade på moralen och religionen.
domar som tro sig veta något. — Man behöfver blott känna
allmänheten, blott tala vid den ibland dem som varit ett olyckligt
föremål för ett dylikt upplysnings-experiment, som man velat lära
litet historia eller geografi, eller moral och så kallad förnuftig
religion , eller de nödiga begreppen i åtskilliga vetenskaper, för att
höra hvilken mängd af vidunderliga föreställningar som hårdnat i
hans hufvud. — Äter i det förra afseendet: så har den otidiga
upplysningen förstört den form för vitterhet och lärdom, under
hvilken de endast hos de lägre klasserna kunna trifvas — och
dessa former äro nationell eller folk-poesi och sagan eller de,n
muntliga traditionen. Att denna folk-poesi, som yttrade sig i
enkla sånger och visor som lefde i folkets mun och hjertan, förr
blomstrade och nu är så godt som utdöd, är bekant. Men äfven
sagorna och traditionerna ur vår historia hos folket begynna bli
alltmer sällsynta, och träffas blott i aflägsna landsorter. Hvilken
usel ersättning för dessa intressanta, äkta vedermälen af
national-karakteren är det ej om också hvar bonde kunde Wåblins
sammandrag af Svenska historien på sina fem fingrar! — Åter i det
rent praktiska, såsom åkerbruk, slöjder, bergshandtering, duger
ingen annan upplysning för bonden än den muntliga uppmuntran
och exemplet. Och det är en upplysning som han fullkomligt
förstår. — Blott ännu en anmärkning! Då jag skiljer emellan de
bildade och obildade klasserna, så ligger i sakens natur att jag
ej kan mena några skråmässiga skilnader. Öfvergången ifrån de
lägre till högre klasserna måste vara fri; och den är det; ty
ovanliga natursgåfvor finna alltid sin plats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
