- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Femte bandet /
136

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg 1842

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136

nes att de vexla sins emellan, att det angenäma äfven kan
vara det oangenäma, och det oangenäma det angenäma,
eller åtminstone det ena blifva det andra; hvilket innehåller
en uppmaning att underkasta bäggedera ett mått, en regel,
ett ändamål. Det goda, ej mera i sin sinliga
omedelbarhet, i hvilken det är oupphörligt vexlande och ostadigt,
utan betraktadt i sitt förhållande till ett ändamål, är godt
såsom medel, låt ändamålet vara hvilket som helst. Så
uppstår föreställningen om det beräknade, det rationella
goda, som är detsamma som det nyttiga. Menniskan
använder utan betänkande allt för sitt eget väl, såsom
medel; tills för henne uppgår begreppet om ett väsende som
ej låter använda sig endast såsom medel; emedan det är
ändamål i och för sig sjelft. Det är på en gång
uppgången af begreppet om henne sjelf, såsom förnuftig varelse,
och om hennes like, som hon icke bör och får handtera
blott såsom medel. Det är uppgången af det moraliska
medvetandet; som också visar allt sjelfmedvetandes
dubbelnatur. — Detta vetande är ömsesidigt, är för bägge samma
vetande. Det är samvetet.

Vår betraktelse synes härmed ha höjt sig öfver
personligheten. Hvad vi funnit är någonting opersonligt, men
utan hvilket ingen personlighet är tänkbar; och vi vilje
tills vidare lemna derhän förklaringen af den motsägelse
som detta synes innebära mot vårt påstående att
personligheten är sin egen högsta princip. — Yi ha redan kallat den
nödvändighet, hvarigenom all intelligens endast kan finna
sig sjelf i en annan, en intelligensens lag. Yi kunna nu
närmare bestämma denna lag. Det är den moraliska lagen
som är detta vilkor för intelligensens eget sjelfmed vetande;
så att detta ej kan uppstå utan att medvetandet af denna
lag med detsamma inställer sig. Lagen är ett fullständigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:59:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-5/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free