Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om historien och dess förhållande till religionen. 1811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
en verklighet som sjelf ej är annat än tanke, det vill säga,
omedelbar visshet finnes blott der föreställning och objekt
ej kunna skiljas åt, utan äro absolut detsamma.
Blott i denna region vistas den verkliga vetenskapen,
och den går ej ett steg derutom. Vi vilje taga
geometrien till exempel. Man har framför andra tillagt henne
vetenskapligt värde och ej nog kunnat upphöja dess
osvikliga visshet. Men hvaraf kommer den då? Ej af annat
än dess objekters absoluta enhet med föreställningarne om
dem. Ty en triangel är i sin verklighet alldeles ej något
annat än min föreställning derom. Vore den annat, huru
skulle någon af dess egenskaper som jag bevisar om den
enskilda triangeln likväl ovilkorligt gälla för alla möjliga
trianglar? — Bevis nog, att den verkliga triangeln,
hvarom jag bevisar, ej är den som står ritad på taflan; denna
är blott ett utkast som hjelper min uppmärksamhet. Men
af våra betraktelser öfver visshet i allmänhet följer, att
den i alla öfriga verkliga vetenskaper väl till sitt objekt,
men alldeles icke till sin natur, kan vara skild från den
geometriska. Filosofien, den högsta af alla vetenskaper,
har intet annat slags visshet, och om man fordrar att jag
för henne må uppvisa en sådan föreställning som sjelf
ej är annat än sitt objekt, så är det för en hvar soin
det minsta sysselsatt sig med filosofi bekant, att
uttrycket af sjelfmedvetandet: jag, är en sådan. 1 detta
begrepp ligger ju att jag, som vet, är alldeles detsamma med
det jag, hvarom jag har medvetande. Ett jag är ej annat
än medvetandet af sig sjelf Här äro således objekt och
föreställning ett. Här är ett uttryck på en gång af en
ursprunglig dubbelhet och enhet, som sjelfva blott äro ett
och detsamma. Denna ursprungliga enhet kan ej vara
någon annan än den, hvarifrån föreställning och objekt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
