Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om historien och dess förhållande till religionen. 1811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
genom striden med andras. — Med det första vaknade
medvetandet af mig sjelf är således ideen om mitt slägte
såsom någonting bestående, som fore mig har varit och
som efter mig blifver, gifven. I denna ursprungliga idé
bär menniskan inom sig sitt egentliga slägt-kännetecken.
Men hvad som utmärker mig såsom menniska är vilja.
Ideen om mitt slägte, som i medvetandet är nödvändig
på det jag skall kunna tänka min egen personlighet, måste
för mig äfven uppenbara sig i vilja; och denna vilja kan
ej vara något annat än hvad alla skulle vilja, den vilja
som är sjelfva slägtets grund-karakter; eller förnuftigheten
sjelf. Denna vilja, af hvilken hvar och en har medvetande,
är det slägt-kännetecken hvarom vi talte, och den är all
viljas rot. Men den kan ej vara den enskilda viljans
vilkor, såsom dess grund, ty all vilja är sin egen orsak och
bestämmer sig sjelf. Yi inse att den är ett vilkor för den
enskilda viljan; men den kan ej vara dess vilkor så, att
den upphäfver den; den måste ju vara dess vilkor såsom
vilja? Detta förhållande uttryckes fullkomligt i den
moraliska lagens fordran, att den enskilda viljan med henne
bör öfverensstämma. -Och denna sistas vilkorligbet består
blott deruti, att jag ej kan vilja utan att den allmänna,
oegennyttiga, rent förnuftiga viljan, sjelfva slägtets
grundvilja, för mig framställer sig i en sådan fordran. För
denna allmänna vilja finnes ej någon enskild
bevekelsegrund, och den kan ej hafva sitt ändamål utom sig; den
kan ej vilja annat än sig sjelf, och dess ändamål kan ej
vara annat än att göra sig sjelf verklig, att ge friheten
realitet. Men friheten realiserar sig i samhället, som ej
är annat än frihetens uttryck i verkligheten. Med sitt
första uppvaknande till medvetande måste menniskan
således straxt befinna sig i ett slags samhälle, och allt hen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
