Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om historien och dess förhållande till religionen. 1811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
behag. Denna enhet skall nu i själen finnas med
medvetande. För att i min verksamhet ega medvetande af
frihet, måste jag kunna skilja afsigt från verkställande.
Vore afsigt och utförande liktidiga och sammanväxta
liksom i naturens verk, så vore intet medvetande af frihet
möjligt. Vore afsigten fullkomligt utförd, liksom hvarje
natur-alster är ett fullkomligt uttryck af sitt begrepp, så
upphörde afsigten med detsamma, och dermed äfven
medvetandet af frihet. På det ett sådant medvetande må
finnas, måste således afsigten gå utöfver all verkställighet,
aldrig kunna fullkomligt utföras, eller, som är detsamma,
afsigten måste gå ut på ett oändligt mål. Men förmågan
af afsigt är vilja; enheten af frihet och nödvändighet, eller
den egna viljans öfvergång i den rent förnuftiga viljan,
hafve vi visat vara det positift goda i viljan. Enda
vilkoret, under hvilket jag kan få medvetande af denna
enhet, uttryckt i den goda viljan, är således att denna
vilja aldrig kan fullkomligt utföra sig sjelf, aldrig förlora
sig i sitt vunna ändamål och derigenom såsom vilja
upphöra. Detta öfverensstämmer helt och hållet med det
sunda förnuftets begrepp om dygd, att den ej består i
lycka, utan i en ren vilja som handlar utan att fråga efter
det dess goda afsigt misslyckas, och fullkomligt obekymrad
om följderna. Men för att det goda äfven må ega realitet
i afsigten, så måste likväl afsigten vara verklig, det vill
säga: uttrycka sig i handling, Detta den goda viljans
yttre uttryck är samhället: en enhet af frihet och
nödvändighet, som deruti är motsatt naturen, att i denna
sednare afsigten ej föregår gerningen, utan är ett dermed,
hvarföre der äfven friheten är blind och kan blott yttra
sig i begär; då deremot samhället alltid är ett inskränkt
och ändligt uttryck af en oändlig afsigt, som går ut på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>