Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om historiens nytta. En föreläsning. 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
hvars oupphörliga framsteg historien förvarar. Men all
kunskap, såsom den tillika är en ständig fortskridning i
kännedomen af sig sjelf och sin egen natur, utvecklar
alltmer sin egentliga egenskap att vara kunskap på godt och
ondt. Detta är karakteren, hvari den motsats, som under
så många former i menskliga väsendet förekommer,
slutligen yppar sig. Hvad utöfver denna insigt ligger, är ej
ett theorem, utan ett problem — kan ej blott lösas genom
lära, utan genom lefverne. Här är den punkt som hvar
och en tänkande menniska mer och mindre klart en gång
känner i sin lefnad, der filosofi och religion bli ett, och
utöfver hvilken alla theoretiska framsteg förutsättas af de
praktiska. Och är ej redan i sig sjelf den lefvande
kunskapen handling?
Tiden blir allt värre, är ett gammalt påstående.
Deremot ha röster aldrig fattats som försäkra att den i sjelfva
verket blir bättre. Det ena har från tidernas början varit
ålderdomens klagan, det andra ungdomens hopp. Hvad
skall man tro? — Båda ha otvifvelaktigt rätt. Tiden blir,
i egentligaste mening, både värre och bättre. — I den
lyckliga obestämdhet i afseende på godt och ondt som
utmärker barndomens dagar, har hvar enda menniska
upplefvat en afbild af den gyllene ålder som alla folkslags
äldsta sagor sätta vid tidens egen början. — Förståndet
vaknar — förmögenheterna utveckla sig, söndra sig —
hvad som i barndomens dagar visade sig såsom
egensinnighet och oart, kan förklara sig till de herrligaste
dygder — hvad som yttrade sig såsom ett gladt och tåldt
sjelfsvåld, kan bryta ut i de rysligaste laster. Ur
erfarenheten af lust och olust, nytta och onytta, utvecklar
sig till klarhet den insigt, att det är emellan ondt och godt
som valet slutligen skall göras. Det ena som det andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
