Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Thorild. Tillika en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
pet förenadt med lust eller olust. Häraf följer ock, att
detta sinnets renande ej endast är en theoretisk, utan
äfven en praktisk angelägenhet, är detsamma som att rena
begären; filosofien således, ifrån den stund hon inser detta,
ej endast lära, utan lefverne. Och detta är utan tvifvel
det vigtigaste af den krisis hvari hon nu befinner sig.
Förut var det möjligare att till hälften irra. Begreppet,
isolerande sig sjelft, gick sin egen väg, medan det
oförstådda, åt sig sjelft lemnade, men af en sedlig uppfostrans
vanor böjda, sinnet ofta verkade åt en annan. Så (ehuru
denna söndring aldrig blef utan menliga följder) kunde det
dock ännu i flera fall heta: mannen är bättre än sin lära;
och har om upphofsmännen till de mest utsväfvande och
tomma theorier, som det abstrakta tänkesättet i fråga om
menniskans högsta angelägenheter så frikostigt födde, ofta
med skäl så hetat. Det skall bli allt mindre möjligt, tiden
för denna halfhet skall vara förbi, och hyckleriet med det
heliga ej heller länge kunna bibehålla masken; sedan förstånd
och sinne åter träda med hvarandra i lefvande förbund,
så att det ena blott verkar med det andra. Ty med
sinnet irrar hela menniskan, eller är hela menniskan på rätta
vägen; hvilket är meningen af skriftens gudomliga språk:
»är ditt öga enfaldigt, så är hela din kropp ljus; men är
ditt öga argt — — — —». Striden mellan sanning och
villfarelse skall på detta sätt allt mer tillika blifva en strid
mellan böjelser och viljor; villfarelsen genom denna sin
fullhet, genom detta tillkomna praktiska intresse, utan
tvifvel fruktansvärdare (hvarföre man ock hädanefter mindre
har att vänta nya systemer än sekter), men sanningen äfven
kraftigare och herrligare.
Den för det abstrakta tänkesättet oförenliga söndring,
som vi, i theoretisk hänsigt, eller i afseende på kunska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
