Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Thorild. Tillika en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
af menniskans närvarande tillstånd, i hvilket äfven det
renaste sinne ej kan komma längre än till en förkänsla af
den rätta klarheten. — Såsom Skriften säger: »Här se
vi likasom genom ett dunkelt glas, men der ansigte mot
ansigte».
Att sinnet (sens commun) i denna allmänneliga
bemärkelse äfven kallas sundt förnuft10 och borde förtjena
namnet, är ett förträffligt språkbruk, om det rätt förstås.
Och då det är min fulla öfvertygelse, att ingen högre
fattnings-organ är menniskan beskärd än detta sunda
förnuft; så lönar det väl mödan att undersöka, hvi just detta
ord, efter att en tid hafva i filosofien spelat högsta rollen,
sedermera hos filosoferna råkat i sådan missaktning,
medan det fortfarit att vara den ofilosofiska allmänhetens lösen.
Det torde då visa sig, att hvarken detta nedsättande
eller denna upphöjelse varit af rätta arten. Hvar och en
filosofi som hvilar på en ännu ofärdig abstraktion, hvilken
nödvändigt leder till excentriska resultater, befinner sig i
motsägelse med det verkligen sunda förnuftet; och denna
motsägelse är ofta icke mindre verklig, om ock filosoferna
i orden åberopa sin öfverensstämmelse med det sunda
förnuftet. I sjelfva verket vilja de dock mästra och leda
detsamma; hvilket tydligen innebär den öfvertygelsen, att
det så kallade sunda förnuftet af sig sjelft ej är så sundt
som det påstår. Allmänheten åter möter gemenligen detta
anspråk med ett annat, att nämligen det sunda förnuftet
10 Förstånd 8r väl egentligen det urskiljande, förnuft eller sinne
det enande i kunskapen; men då bägge äro oskiljaktiga, då
fullständig urskilning (genomgången abstraktion) i afseende på ett
föremål ögonblickligen är detsamma som föremålets fattning såsom
ett helt, så äro förstånd och förnuft i sin fullt färdiga bemärkelse
detsamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
