Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Thorild. Tillika en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
hvars sjelfva natur ej är annat än det heliga, d. v. s.
denna lycka är en nåd. Hvadan det gudomliga språket:
»hvilken icke undfår Guds rike såsom ett barn, han
kommer der aldrig in». All dygd, ehuru den med strid måste
köpas och bibehållas, är i sin verklighet alltid tillika en
gåfva från höjden: ■— och detta, menniskans frihet
oskadad; ty att bestämmas af det heliga väsendet är ej att
bestämmas af en för friheten främmande nödvändighet,
utan af en sådan som sjelf innebär den högsta, rätta
frihet. Ja vore denna saliga förändring också endast såsom
menniskans eget verk möjlig, så skulle den dock, i följd
af sin beskaffenhet, genast erkännas som en gudomlig nåd,
emedan den i sig sjelf är en gudomlig delaktighet.
Men nu — huru är med Gud ett egentligen
ömsesidigt förhållande möjligt, då väl möjligheten af en
gudomlig inflytelse på menniskan kan medges, men deremot en
inflytelse och verkan från menniskans sida, så vida hon
föreställes från Gud afskild, på det högsta och
fullkomliga väsendet, som endast är genom sig sjelft bestämdt, ej
kan tänkas? Svaret är: att hon i detta förhållande ej kan
tänkas från Gud afskild, utan uti honom, såsom gemensam
princip, — med sina likar förenad, — hvilket är sjelfva den
sökta Ömsesidigheten; så att det omedelbara uttrycket af
menniskans enighet med sin Gud just är hennes enighet
med sina likar. Hvadan Frälsaren säger: »hvad j
hafven gjort den minsta af dessa mina bröder, det hafven j
gjort mig».
Vi förklare oss närmare, och betrakte först denna
menskliga enighet i och för sig sjelf. Uttrycket af
enighet emellan menniskor kan man kalla samhälle i sin
allmännaste bemärkelse; men allt samhälle är utan någonting
i och för sig sjelft gemensamt otänkbart. Ty huru vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
