Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Thorild. Tillika en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
äfven öfverenskommelse möjlig, utan på en gemensam
grund, utan förutsättning af något hvarom man först ej
behöfver komma öfverens, som förstås af sig sjelft och
gör alt man förstår hvarandra? Detta i och för sig sjelft
gemensamma, som är allt samhälles princip och
oupphörligt genom samhället allt mer utbildas, kan å ena sidan
anses gifvet af naturen sjelf i de naturliga banden mellan
menniskor; men finnes å den andra, och i synnerhet,
genom frihetens egen lag eller det hos alla nödvändigt
förut-sättliga rättsbegreppet; hvilket sjelft åter blott är det
tydligaste uttrycket af tankens eller intelligensens egen
gemensamhet, i följd hvaraf ingen sanning är eller kan blifva
en uteslutande egendom, utan, den må än så sjelfständigt
finnas, likväl till sin natur är en gemensamhet. — De
naturliga banden, yttrande sig i en vexelverkan af
känslor, göra det naturliga samhället; men detta
partikulari-serar sig oupphörligen (i af hvarandra oafhängiga familjer)
innan begreppet, såsom en egen makt och i egen
sjelfständighet, utbildat sig; emedan begreppet först är det till
sin natur- allmänna. I den mån detta sker uppstår det
allmänna väsendet (res publica) i motsats med det enskilda
(res familiaris), och det borgerliga samhället ur det
naturliga. Rättsbegreppet ger väl detta öfverallt sin form,
men till sitt egentliga väsende består det icke blott
deruti att detta gjort sig i verket gällande, utan i och med
detsamma i en vexelverkan af begreppen i allmänhet,
hvarigenom det i allt begrepp gemensamma alltmera utbildas
(hvilket är odlingens historia), då tillika, emedan
begreppet leder all verksamhet, hvar och en ej kan annat än
verka med gemensamma krafter: — en gemensamhet som
slutligen blir så öfvermäktig, att, om äfven alla de enskilda
ville afsöndra sin verksamhet och sina intressen, de blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
