Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Thorild. Tillika en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
vilja som man med rätta kunde kalla för slägtets eller
menniskans i allmänhet. — Jag vet ej om filosoferna i
detta gemensamma men egenvilliga väsende, som utgör
menniskans sjelfviskhet i allmänhet, vjlja igenkänna hvad
de prisat och upphöjt såsom den rent förnuftiga viljan,
hvilken blott söker öfverensstämmelse med sig sjelf, ja
dyrkat såsom det rena jag. Nog af, det är ett, ehuru
osynligt, dock ganska verkligt, hos hvar och en lefvande,
genom samhället allt mer sig uppenbarande väsende, hvars
skickelser, om de möjligen åt sig sjelfva kunnat lemnas,
skulle blifvit sådana som af en bana, hvilken började med
ett affall, kunde väntas; hvarföre ock
samhälls-utvecklingens eller odlingens historia har i sig sjelf en sublimt
tragisk sida, — den enda hon kan få för den som
betraktar henne utan Gud. Ty hvad är odling? Utan tvifvel
utveckling af menskliga förmögenheterna till fritt bruk.
Dermed är dock ej beskaffenheten af detta bruk afgjord,
men väl sjelfva mekanismen af utvecklingen. Denna sker
genom delning; — så att en förmögenhet företrädesvis af
en, hos hvilken den naturligen är mest herrskande,
utbildas, en annan åter af en annan o. s. v., hvarigenom
riktningen att partikularisera sig, hvilken vi anmärkt
såsom utgörande (ehuru inom vissa skrankor af samband)
det naturliga samhällets karakter, öfverflyttar sig och får
en ännu vidsträcktare verksamhet i det borgerliga
samhället. Den är tydligen fortfarandet, äfven inom staten,
af den naturliga frihetens riktning att gälla allt hvad man
kan gälla. Men nu tillgår sålunda, att ju mer öfverallt
det enskilda vill afskilja och sjelfständigt utbilda sig, ju
mer blottas och kommer för en dag det i grunden för all
denna delning liggande gemensamma, ju skarpare
framträder det allmännas nödvändighet i motsats med det en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
