Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Thorild. Tillika en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
ning att ej tviflet lemnades fri fortgång. Sådana
öfvergångs-systemer finnas i den nyare filosofien flera af stor
märkvärdighet. Hvilket haf af klar djupsinnighet är ej Spinoza
mot Locke! Dock är Spinozismen blott ett
öfvergångs-system, stäldt liksom i midten af filosofiens genom Des
Cartes och Locke från formalism till materialism
skiftande riktning. Huru rik och allt omfattande är ej den store
Leibnitz! Likväl är hans filosofi också ett
öfvergångs-system, af en idealistisk, liksom Spinozas af en realistisk
natur, och utmärkte den tendens som i motsats mot Lockes
filosofi, redan innan denna af efterföljarne blifvit i
fullständig materialism förvandlad, yttrade sig, samt slutade för
den gången i läror sådana som Berkeley’s formalistiska
system, hvilket man kunde kalla den omvända Lockeska
filosofien. I spekulalift innehåll voro dylika läror
visserligen långt under Leibnitz, men kunde emellertid ändå
efter honom uppkomma; emedan han i det hela mer sett på
saken än på methodläran och kunskapsförmågans natur, samt
behandlat filosofien för litet såsom propedevtik. Vi hafva
i vår korta öfversigt af det abstrakta tänkesättets utveckling
ej särskildt anmärkt denna kastning till ännu ofulländad
formalism som genast följde på Locke; emedan den likväl ej
kunde hindra Lockeska filosofiens utbildning till fullständig
materialism. Men på denna utbildning följde ett nytt
öfver-gångs-system, som närmare angår vårt ämne, och som vi
särskildt vilje betrakta, men först förutskicka en anmärkning.
Vi hafva sagt att öfvergångs-systemerna äro de
förenande; ehuru denna förening i afseende på methoden är
afhängig af det skick, hvari abstraktionen sig för tiden
befinner, och således genom dennas ytterligare fortgång
åter upplöses. Förenande äro de naturligtvis derigenom
att de sammanfatta motsatserna i enheten, hvilken, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
