Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Thorild. Tillika en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
verkliga enheten i detta system ej kommer längre än till
menskliga förnuftets egen enhet, så blir Gud här
antingen blott det gemensamma, allmänneliga af alla intelligenser,
hvilket är den abstrakta deismen, som förvandlar
gudomligheten sjelf till en blott förnufts-allmännelighet, eller, om
man gifver denna allmännelighet väsende och existens, så
försvinner med detsamma de enskilda intelligensernas egen
väsendtlighet, och blott ett nytt slags ideell pantheism
uppstår, som derutinnan skiljer sig från den förra, att den
ena säger: Gud är den enda naturen, af hvilken alla
naturer blott äro modifikationer, — den andra åter; Gud är
den enda intelligensen, af hvilken alla intelligenser blott
äro modifikationer, så att de blott skenbart ega egen
varelse. — Om sålunda de ytterliga systemerna i filosofien
hafva en atheistisk, så hafva deremot öfvergångs-systemerna
en pantheistisk riktning"; hvilket dock blott hos de konse-
9 Detta sednare kan till och med gälla om det Kantiska — ett
öf-vergångs-system af egen art, nämligen i afseende på filosofiens
mellan formalism och materialism skiftande metboder; hvilka Kants
system söker förena. Det pantheistiska hos Kant döljer sig i hans
Ding an sich, hvilket skall ligga all objektivitet till grund, utan
att sjelft kunna bli någonsin objekt eller föremål för kunskap.
Då detta samma hos honom äfven måste gälla om Gud, så är
åtminstone hans Ding an sich från Gud oåtskiljeligt. Schellings
system förenar den realistiska och idealistiska pantbeismen, ur
hvars Allt och Intet dess upphofsman, i sednare skrifter och
systemets egentliga ideella del, alltmer synes söka en öfvergång till
christendomens personliga uppenbarade Gud, hvilken i sjelfva
verket af ingen filosofi så mycket som af denna sista påkallas och
sökes; dock är denna öfvergång (ett anropande som ännu ej
förklarat sig i bön) hittills mera antydd än verkligen skedd. — Vare
det likväl långt ifrån mig att på minsta sätt vilja anklaga
filosoferna för irreligiositet! Allt filosoferande, d. v. s. allt allvarligt
sökande efter förnuftets högsta tillfredsställelse, är tvärtom till sin sub-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
