Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Vi uteslute från denna vår betraktelse konsten, som
har sitt eget område, hvilket vi liär blott i allmänhet
ken (hvartill blott en omogen anhängare-skara — »imitatorum
ser-vum pecus» — kunnat ge anledning), att denna filosofi vill göra
erfarenheten öfverflödig, då den tvärtom endast i den innerligaste
förening med erfarenheten vill och kan bestå, ja sjelf först
återställt den lefvande ideen om erfarenhet. — Hvad ofog
abstraktionen från den historiska ideen föröfvat i den egentliga historien
eller samhällshistorien (som från naturhistorien skiljer sig
derigenom att naturens utveckling blott rör sig inom vissa redan
afslutade gränsor, samhällets åter inom obestämda eller rättare
sjelfbe-stämda och fria), derpå skulle man lätt kunna ge exempel, om
det ej ledde oss för långt. För att blott anföra ett: — huru, om
ej genom en sådan abstraktion, har statistiken någonsin kunnat
göra anspråk på att vara en egen vetenskap? Den berömde
Schlözer, statistikens egentlige instaurator, om ej stiftare,
definierar den mer träffande än han sjelf tror, då han säger:
statistiken är den stillastående historien, d. ä. den vill ge en
fullständig kunskap om en stat i ett visst tidsmoment; men ett visst
tidsmoment abstraheradt från det föregående och det efterföljande,
d. v. s. från ideen om en utveckling, ger ingen annan än en
register-kunskap utan anda, emedan denna blott kan uppenbara
sig i ett sammanfattadt helt, hvilket ett visst tidsmoment ej är, om
man ej i detsamma tillika koncentrerar det förflutna och söker det
tillkommande. Historien är sjelf den fortgående statistiken, eller
borde vara det (hvilket äfven Schlözer medger, ehuru han ej
derpå lägger nog vigt), och endast på detta sätt, nämligen såsom
historia, är statistiken verkligen upplysande. Från historien
abstraherad kan den åter leda till stora misstag; ty den enda
resonne-rande kunskap den då innehåller kan blott uppkomma genom en
jemförelse mellan det samtidiga, inom hvilket den inskränker sig:
t. ex. jemförelse mellan en viss stats belägenhet för tiden med en
annans på samma tid. Men detta leder till falska allmänna
resultater, hvilka merendels visa sig i omöjliga fordringar att alla
stater på lika sätt skola vara allt. Så uppstår den statshushållning
som efter vissa abstrakta principer skär allt öfver en kam, och
derpå, då följderna ej svara mot förmodan, förundrar sig att ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
