Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Bihang - I. Handlingar i tryckfrihetsmålet rörande skriften Thorild m. m. - a) Svar å aktors stämnings-memorial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
uttryck innefattas om så väl samma dogm (läran om
de 3 personerna) som försoningsläran. Anförom stället i
sitt sammanhang! »Christendomen är den enda sanna och
lefvande monotheism; nämligen då läran om de tre
personerna utgår, hvilken ock gifvit anledning till den crassa
ideen om försoningsläran, att den andra personen i
gudomen skulle med alt offra sig sjelf försona och
tillfyllest-göra den första personens straffande rättfärdighet». — Så
lyder då detta förskräckliga ställe, om hvilket, väl ej af
aktör, men dock af den offentliga auktoritet, från hvilken
anklagelsen allraförst emanerat, blifvit i offentlig egenskap
yttradt, att den förnekelse af den rena evangeliska läran,
som här uttalas, lånat ett främmande språks biträde för
att på ett ännu mer smädande sätt framträda!* Ett yt-
* Dåvarande hof-kansleren, H. Exc. grefve G. af Wetterstedts
skrifvelse den 12 Jan. 1821 till hof-kanslers-embetets ombud i
Uppsala, philosophiae adjunkten, professor Grenander, lyder sålunda:
»Jag får härmedelst gifva Tit. tillkänna, att jag till
justitie-kanslems laga åtgärd öfverlemnat den af professor Geijer
nyligen utgifna skrift, under titel: Thorild, tillika en filosofisk eller
ofilosofisk bekännelse. Med uppmärksamheten fästad på hvad
tryck-frihets-lagen i 3 § 2 mom. innehåller, hade Tit. icke bordt (med
mindre att åtminstone till mig hafva hänskjutit frågan) utan all
slags anmärkning till mig insända en så beskaffad skrift som den
ifrågavarande. Granskningsrätten i vetenskapliga ämnen eger ingen
annan gräns än snillets och förmågans; men ännu hafva gällande
lagar för yttranderätten i religiösa ämnen utstakat vissa reglor,
hvilkas öfverskridande åtminstone ingen af dem som i och för
tryckfrihetens bibehållna helgd fått sig uppdraget att beifra
tryckfrihetens missbruk, bör eller är berättigad att stillatigande åse.
Sådant anser jag likväl vara förhållandet med Tit. tystnad i
afseende på ofvanåberopade skrift. Lika med Tit. kunde jag ej vänta
mig af en sådan författare, af en sådan lärare vid ett lärosäte
yttranden af så eftertänklig egenskap, som do om försonings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
