Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Också ett ord öfver tidens religiösa fråga. 1846 - Tidens politiska fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDENS POLITISKA FKÅGA.
Denna har framkallat den Franska revolutionen.
Revolutionen, sedan den till det inre hade upplöst sig uti
republiken, i det yttre uti kejsaredömet, har, efter
restaurationens olyckliga bemedlingsförsök, först med det
närvarande Franska borgerliga konungadömet kommit till
någon stadga.
Verlden ser här ett helt nytt politiskt väsende, icke
jemförligt med något föregående, ej heller med Englands,
ehuru denna jemförelse ännu alltid upprepas. I gången
af bägge ländernas revolutioner finnas jemförelsepunkter
nog. Resultatet är så olika som tiderna. I Frankrike
har det tredje ståndets konungadöme, sedan det stött ifrån
sig allt det oförenliga hos det gamla restaurerade
konungadömet, framträdt såsom revolutionens först mognade
frukt. Här hafva tredje ståndets fordringar, som voro
revolutionens program, tillika vunnit sin specifika
betydelse. Ty vida allmännare anspråk — man komme ihåg
menniskans rättigheter — hade från början förbundit sig
med tredje ståndets fordringar. De gåfvo revolutionen
hennes första enthusiastiska karakter. Sedan hafva de trädt
i bakgrunden. Utslocknade äro de ej; såsom en stor del
af den nya till politisk makt uppvuxna borgareklassen
kanske förmenar. Dessa — jag vill kalla dem framtidens
makter — ligga tvärtom till grund för stora och
öfverraskande företeelser i vår tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
