Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Också ett ord öfver tidens religiösa fråga. 1846 - Tidens politiska fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3G8
Det nya i det nya borgaredömet är, att det har
undanträngt de gamla stånds-begreppen, som alldeles icke
mera höra till vår tid. Detta nya tredje stånd, som
upplöser de gamla stånden och ofvan och nedan alltmera
förstärker sin inflytelse, är den så kallade medelklassen.
Man ser den först bilda sig såsom ett resultat af de gamla
ståndens fortgående upplösning, ursprungligen omfattande
alla dem som ej tillhörde något af de herrskande stånden,
men likväl genom förmögenhet och uppfostran egde
grundade anspråk att ej undertryckas genom dessas
uteslutande rättigheter. Man ser den i denna negativa
betydelse genomtränga den gamla staten, i den deraf
förorsakade skakning slutligen växa till en positiv betydenhet
och komma i besittning af den politiska makten. Det är
slutet på medeltids-staten, den sista upplösningen af dess
redan i århundraden sig sjelfva förtärande öfverlefvor.
Medeltids-staten var helt och hållet en stat af ständer
och korporationer, eller har åtminstone på afstånd
utseende af en sådan. Ty enhet i sig sjelf har denna stat
aldrig haft; så att de som vilja återställa honom arbeta
på en dubbelt omöjlig restauration, nämligen af något som
ej blott icke mer kan vara till, utan ock aldrig existerat.
Enheten i denna stat var alltid blott en theoretisk och
symbolisk. I verkligheten har han såsom ett helt aldrig
funnits. Det politiska resultat som medeltiden
öfverlemnat åt den nyare tiden var öfverallt ett aggregat af
särskilda, ehuru slutligen under en yttre stats-enhet betvungna
elementer. Ty till hvarandra voro dess beståndsdelar
fiendtliga, och hvar och en af dem hade sträfvat efter
sjelfständigt välde. Så adeln, så presterskapet, så borgerskapet i
städernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
