Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Första artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
tillhör ursprungligen Asien och Afrika. I Europa har den
aldrig förekommit annorlunda än i modifierad form.
Af hvad vi sagt följer, att äfven slafstaten har sitt
jus publicum, sin konstitution, om man sà vill. Den är ej
blott ett yttre våld, utan ett af superstition och seder
helgadt välde; ehuru dess grundsats måste bli, att makten
är rätten. Egentligen är det friheten som till en början
satt sig, såsom yttre godtycke, utom sig sjelf. Dess
långsamma utveckling, hvarigenom den blir hemmastadd med
sig sjelf, består i att omvända besagda sats, så att rätten
blir makten. Det är menskliga samhällets göra.
Fortskridandet sker genom ett allt fullständigare
erkännande deraf, att rätten är ömsesidig. Dermed går
långsamt. Till en början gäller detta blott inom en
heiT-skande klass. Så uppträdde först friheten i Europa, och
hade derigenom fortgått från den despotiska, ofruktbara,
sig sjelf oupphörligt upprepande enheten till samfäld
delaktighet för ßera. Längre kom ej hela den antika
re-publikanismen, Grekers och Romares; dock är dem emellan
en skilnad. — Folket — republiken — utgöres öfverallt
af en ganska liten minoritet, hvars makt står i omvändt
förhållande till dess antal — inom sig mer och mindre
demokratisk, eller mer och mindre genom särskilda
utmärkelser tempererad — men utom sig en så uteslutande
aristokrati, att den föreställer en blott månghöfdad
despotisk herrskare öfver en stor pluralitet af undersåter utan
medborgerliga, och en ännu större af slafvar utan
menskliga rättigheter.
Vi nämnde att det är en skilnad emellan Greker och
Romare, — den är tillika ett framsteg, — och visar oss
undersåtlighetens strid till vunnen jemlik medborgerlig rätt.
Det är patriciers och plebejers så långvariga kamp i Rom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
