Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Första artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
— den första historiska emellan adel och ofrälse, —
hvarvid vi taga det sista ordet i dess Svenska bemärkelse, ej
af strängt ofri eller slaf, utan af mindre fri, mindre
berättigad, eller oadel. Kamp mellan en sådan adel och
oadel (liksom emellan adeln inbördes) finne yi väl äfven i
de Grekiska republiker. Men den utkämpades ej på
stället. Det öfverlägsna partiet dref vanligen ut ur staden,
ur landet det underlägsna, som måste rädda sig genom
utflyttning, och på andra stränder grundade en ny stad
eller stat, efter moderstatens exempel. Så drefvos den
Grekiska kulturens frön rundt omkring Medelhafvets
kuster, hvilka kransas af blomstrande Grekiska kolonier.
Rom, först en asyl för rättslösa främlingar, och som, om
icke sjelf från början en koloni, dock oupphörligt växte
genom med sig införlifvade kolonier: — Rom, förökande sig
genom in- och öfverflyttade närgränsande folkstammar,
hvilka, ehuru de bibehöllo en egen författning, dock
samfält såsom menighet — plebs — ursprungligen blott stodo
i ett undersåtligt förhållande till det herrskande
Romare-folket — populus — såsom patricierna ensamt från
början kallades1: — Rom, säger jag, har inom sig utkämpat
den nämnda striden. Men denna strid har tvänne skiften
af olika karakter, af hvilka med det ena republiken steg
och med det andra upplöstes och föll.
1 Patricierna svarade ock för sina klienter — underlydande, som till
de förra stodo i ett slags feodal-underdånighet; men ej få
förblandas med plebejerna, ehuru de sednare ock kunde vara klienter.
Plebejerna äro ursprungligen den Romerska ofrälse-kommunen i
motsats mot de stora slägterna eller patriciatet, men utan egentligen
politiska rättigheter, tills de i tribunerna fingo lagliga försvarare,
och slutligen förvärfvade lika rätt och heder i staten. N i e b u h r
(Romi-sche Geschichte) kan sägas ha äter upptäckt Roms plebejiska historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
