Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Andra artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
ännu mer en person och ett factum än en bild och en
lära, och det sednare endast genom det förra. Men
kommen är han ock att födas och uppstå i hvarje bröst.
Den ende Gudens dyrkan är mensklighetens religion;
men begreppet om Gud i historien renar sig jemnt upp i
samma mån som begreppet om menniska. Monotheismen,
före det sanna begreppet om menniskan, kunde blott yttra
sig i en ofantlig motsägelse. — Hedendomen hade endast
gudar — hvarje folk sina, med en af alla de öfriga
erkänd rätt. Man har ännu qvar en af de besvärjelser,
med hvilka Romarne bådo gudarne uttåga ur en belägrad
stad. Den ende Guden, och likväl en national-gud, är
den oerhörda kontrast Judendomen inom sig fostrade;
och den bryter å nyo på alla sidor fram i alla dess
stadganden. Så är den Mosaiska lagstiftningen en omensklig
lagstiftning emot afguderiet, hvars dyrkare kunde besmitta
det utvalda, men till främmande gudar så lätt förförda
folket; och likväl är i andra afseenden denna lagstiftning
den menskligaste af de antika. Den Mosaiska rätten i
dess ursprungliga mening, ej sådan den, alltför ofta
öf-verträdd, sedan blef i utförandet, förtjenar väl att i detta
afseende studeras Man jemföre dess visa, menskliga
föreskrifter om skuld (eljest i antiken förtryckets farligaste
medel), om trålars frigif ning, om dagakarlens lön, om
främlingars rätt. Ingen lagstiftning har nogare sett på
den sanning, att af de ßestas öde beror allas. Det är
en i politiskt afseende på enkla seder, på folkets frihet
och lycka grundad författning; och i synnerhet känne vi
2 Dess naiva, genialiska och lärda framställning af Michaelis kan
ej utan nytta och nöje läsas. En Svensk, stor jurist, professor
Olof Rabenius, till hvilken verket äfven af Michaelis
dedicerades, har den hedern alt ha föranledt författandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
