Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Andra artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n
sina barn skulle fä ärlig hjelp af skattkammaren. I det
andra heter det: »vi höre att provinsernas invånare af
fattigdom och hunger sälja sina barn; vi befalle våra
pro-konsuler att de skola gifva nödtorftigt underhåll åt alla
som befinna sig i så ytterlig fattigdom; vi vilje ej tillåta
att någon förgås af hunger eller derigenom drifves till
brott» *. I Justiniani lagar finner man redan en
vidsträckt fattigvård. Sjukhus, fattighus, barnhus med flera
dylika inrättningar omtalas, och en lag af 550 påbjuder
inrättandet af ett hospital i hvarje stad. — Men hand i
hand med fattigvården går klagan öfver missbrukad
välgörenhet. Den helige Ambrosius, de fattiges 6å nitiske
vän, suckar öfver tiggarnes oförskämdhet vid de
brödutdelningar hvilka vanligen skedde vid de christna
kyrkorna. »Starka karlar, lättjefulla lösdrifvare», säger han,
»komma fram och rycka hjelpen undan de verkligen
fattiga; sådana klaga att de blifvit ruinerade af hårda
gäldenärer, bestulna eller röfvade; man måste undersöka sanna
förhållandet» Stundom nödgades man göra jagt efter
lösdrifvare i Rom. De flesta tiggare befunnos vara
förrymda slafvar och lifegne. Ett kejserligt edikt ger dem
i slafveri åt angifvaren, i fall ej husbonden reklamerar
dem. Justinianus dömmer alla arbetsföra tiggare till publikt
arbete. Men tiggarehopen växer oupphörligt.
Barbarerna kommo och jemnade fattiga och rika. —
Christendomen har ej blomstrat i hvarje jord; och dess
hämmade verksamhet kan merendels tillskrifvas samma
orsak: att den yttre kyrkan öfvervuxit den inre, och
lifvet med detsamma ur den förra flytt. Derföre ha dess
• Jfr Histoire des classes ouvrières et des classes bourgeoises par M.
Granier de Cassagnac. Bruxelles 1838.
1 »Sit veri examen», cit. af Cassagnac.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
