Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Andra artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
yttre segrar ofta varit inre nederlag. Christna kyrkan,
såsom Romersk-kejserlig statskyrka, skulle ge första
exemplet af bäggedera. Att hon intrasslat sig i verldsliga
intressen, derom påminte henne verlden sjelf. Asien föll
af. Här hade varit christendomens vagga. Ropet att »det
blott är en Gud och Mahomet dess profet» hade ej trängt
så djupt in i orientens hjerta, om ej det menskliga (ej
det gudomligt-menskliga, men det förgängligt-menskliga) i
christendomen hade tagit öfverhanden. — Det menskliga
gaf nu ock orientalern bort. Han förnekade friheten hos
menniskan, för att tillbedja den endast i Guds
outransak-liga beslut. Man kan förlikna österns son vid en
vandrare som, tidigt trött att kastas af den brusande
strömmen, återvänder till källan. Der sitter han än under
palmernas skugga, väntande att floden skall återvända till
sitt ursprung.
Medeltiden är stånds-bildningens tid och på det hela
ett stort framsteg. Antiken kände i sjelfva verket blott
ett stånd och intet stånd, de frias, de ofrias, — friheten
tillhörande några få, ofriheten mängden. Nu blir fråga
om en delning, så att ej några få allt och andra intet,
utan hvar och en något. Principen är billig; men i
verkställigheten berodde här mycket af hvad man kallar
förhanden, hvilken kunde taga för sig så rundeligt att föga
för efterhanden återstod. Så — till en början — gick
det. Adeln sade: jag tar den yttre makten och vill
försvara er alla; kyrkan sade: jag tar den inre makten
och vill saliggöra er alla. Hvad återstod?
Ståndsbildningen kan betraktas såsom en fördelad
frihet. Men då en sådan delning ej låter verkställa sig utan
förr okända inskränkningar för dem hvilka fordom hade
allt, så kan den äfven betraktas såsom en fördelad ofrihet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
