Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Andra artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
och denna ursäkt för träldomen är den fiktion som
feoda-lismen gjort gällande. Vi ha kallat den en fiktion,
emedan den i visst afseende är en sådan, och emedan detta
ord nu för tiden blifvit i den politiska verlden gängse.
Man kallar ju ock det konstitutionella systemet en fiktion?
Man har rätt, om man tillägger en nödvändig, det vill
säga ett emellan sociala motsatser nödvändigt medlande
begrepp. Försöket af bemedlingen är i sjelfva verket likså
gammalt som motsatserna. Och tror man väl att de
stridigheter, som nu yppa sig om den konstitutionella
monarkien, äro så unga? Mig veterligen icke. Systemet är
under olika former så gammalt som staten; hvilken åter
alltifrån sin början sysselsatt sig med lösningen af
problemet: huruledes den ärftlighet i regerings-makt, som för
den lagliga ordningens oafbrutna bestånd är önskvärd, må
jemnt kunna förenas med förtjenst i maktens utöfning.
Det medlande begreppet har blifvit: att göra förtjensten
till minister. Man nöjde sig i början med en, och som
äfven derföre blef farlig för sjelfva den makt han skulle
försvara. Så finner man i occidenten en jarl,
rikshof-mästare, major domus, maire du palais, ursprungligen
chef för konungens hof med dess inkomster, och krigare,
samt således disponent af den effektiva makten, merendels
den stridbaraste, mäktigaste mannen i landet, stäld
bredvid konungen. Så stälde orienten visiren bredvid kalifen.
— I orienten aflägsnas än i dag ej sällan en ministèr
genom ett uppror af folket; i Europa sker det genom ett
votum af representationen. Hvad i forntiden blott hade
en rå och krigisk natur sträfvar nu att antaga en laglig
och fredlig.
Den naturliga och den fria associationen — å ena
sidan familjen, å den andra kommunen — äro samhällets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
