Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Femte artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
dermed söka förbindelse. Adelshären genomgår från
Folkungatiden Svenska historien, såsom det bättre folket.
Gustaf Wasa, som tyglade den, glömde aldrig att han
tillhörde den. Hans egna begrepp hade i detta läger blifvit
bildade. I hans egenmäktiga förfoganden om Svensk jord,
såsom sin egendom, framlyser den gatnle adelige
godsega-rens föreställning, att den Svenske odalbonden i sjelfva
verket blott är frälsebonde och sitter på det bättre folkets
jord: en föreställning, som frambryter såsom aristokratiens
egen under Christinas minderårighet och upprepar sig
sedermera i den bekanta distinktionen, att adelsmannen ej
egentligen är undersåte, men väl allmogen under och
genom honom. — Sin ärftliga krona lät Gustaf räcka sig
af adeln. Af den är arfföreningen i Westerås den 13
Januari 1544 å alla ständernas vägnar utfärdad, och att
adeln der kallar sig »Sveriges kronas med-ledamot» är så
mycket märkligare, som handlingen, såsom ofta denna
tidens riksdagsbeslut, ej otroiigen är uppsatt i det kungliga
kansliet. Med-ledamotskapet i Sveriges krona, som
innebar ett med-regentskap, gaf sedan hans söner nog alt göra.
Men också Carl IX, som bröt det, emedan det var
fiendt-ligt mot arfföreningen, gaf derunder efter för den gängse
tanken. Också en mindre omständighet kan i detta
afseende vara betecknande. Vid Söderköpings riksdag, der
han lät ständerna uppdraga sig riksföreståndarskapet, och
der han den 20 Okt. 1595 höll så kalladt burspråk med
allmogen samt derföre lät på torget uppresa en
majestäts-full (så kallades en upphöjning, för tillfället bygd då
konungen under fri himmel ville tala med folket), stodo
rådet, biskoparne och adeln med honom på
majestäts-pallen under det han talade till folket, ehuru han dervid
ej dolde att de som omgåfvo honom voro hans egentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
