Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Sjette artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HO
i London allena steg således detta år till 33,557*, hvilka, enligt hr
Laing’s åsigt, bort i Englands brottmåls-statistik för nämnda år Oka
numerflren; ehnru dennas total-belopp i British Almanach för 1836
endast är upptagen till 20,829. En vacker tillökning! — och som
skulle blifva ojemförligt ansenligare, om vi hade en dylik uppgift pä
alla i hela England under årets lopp öfverlastade personer. — Vidare:
ilagtmål (assault) har i England i allmänhet en vida svårare betydelse
än i Sverige; och hvad otukts-brotten vidkommer, så, då Engelska och
Skottska brottmåls-statistiken icke ens upptager hor, synes lönskaläge
så mycket hellre böra uteslutas i jemtörelsen emellan vår och den
Engelskt-Skottska kriminal-statistiken. På det hela är sedligheten i
förhållandet mellan könen i England, der hvart 19:de barn är oäkta,
likväl bättre än hos oss, der detta gäller om hvart 15:de à 16:de*.
Slutligen måste vi, äfven efter alla dessa afdrag från hr Laing’s
kalkuler, med smärta erkänna alt de gröfre brottens antal i förhållande
till folkmängden är och blifvit hos oss ovanligt stort: ett förhållande
som, jemte de allmänna orsaker vi i närvarande artikel angifvit,
dessutom ej har sin minsta orsak uti vår ännu på en gång alltför hårda
och alltför obestämda lagstiftning angående laga forsvar, och uti
sammanförandet och beröringen af alla slags, mer och mindre förderfvade,
försvarslöse i våra s. k. korrektioris-inrSttningar.
En jurist af mina vänner, hvilken jag har att tacka för ofvan
anförda upplysningar till jemförelse af Svenska brottmåls-statistiken med
den Engelskt-Skottska, har på min begäran äfven haft godheten meddela
mig följande uppgifter till en dylik jemförelse med den Norrska och
Danska.
8 Quetelet, [feber den Mentchen wid die Entwicklung teiner Fähigkeiten.
Deutsche Ausgabe. Stuttgart 1838.
• I Preussen är hvart 14:de bani oäkta, i Frankrike omkring hvart 13:dc. I
södra Tyskland står sedligheten i denna punkt mer än hälften lägre än i alla
nyssnämnda länder, liksom i städerna i allmänhet vida lägre än på landet.
Men äfven ibland Europas hufvudstäder utmärker sig i sedeslöshet Stockholm,
der under många år något mer än hvart tredje barn varit oäkta: ett
förhållande som kanske blott öfverträffas i Munchen, der bland 13 barn 6 äro
oäkta. (Berghaus, Ally. Länder- und Völker-kunde. Stuttgart 1838.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
