Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Sjette artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HO
Vid anställande af en jemförelse emellan de sista oss bekanta
Svenska och Norrska kriminal-statistiska berättelser, af hvilka de
förstnämnda sluta med 1837, de sistnämnda åter med 1836, möta,
utom de allmänna betänkligheterna af en sådan mellan länder med olika
lagar ocb samhälls-inrättning, äfven den särskilda, att dessa berättelser
i båda rikena de sednare åren undergått förändringar, hvilka göra
sjelfva jemförelsen mellan samma lands förhållanden under olika år
vansklig. I Sverige tillkommo 1836 flera nya rubriker, liksom samma
års berättelse första gången specifikt uppgaf brott, för hvilka man icke
fann plats inom de allmänna rubrikerna. Först 1837 års berättelse
specificerar äfven de vid slottsrätter dömda brott. I Norrige skilde man
1836 första gången mellan falsk och bedrdgei-i. För öfrigt sakna vi
för det närvarande specifikation på de vid Norrska krigsrätterna dömda
brott för nyssnämnda år, hvilken vi för de föregående åren funnit uti
en af Angelo t i Revue étrangère et franfaise de législalion et
d’éco-nomie politique (Dec. 1838, Jan. 1839) efter Norrska
Departements-tidenden skrifven uppsats. Icke dess mindre lemnas bär, så godt sig
göra låter, en sådan jemförelse emellan några af de mest karakteristiska
brottens antal i båda rikena under en tid af tre år, nämligen i Sverige
1835—37 och i Norrige 1834—36.
Om någon verklig upplysning genom dylika jemförelser skall
vinnas, måste de ske, icke mellan brottens totalsummor, utan emellan
särskilda slag af brott, och det blir då bufvudfrågan att välja dem
hvilka säkrast utmärka nationens moraliska ståndpunkt. Om någon
afvikelse härifrån skulle i nedanstående uppgift träfTas, har den
åtminstone icke skett för att framställa Sverige i ett orättvist ljus mot
Norrige.
För mord och dråp10 dömdes i Sverige under de nämnda åren
till straff i medeltal årligen 43, i Norrige 6 personer; för barnamord
och dermed beslägtade, i Svenska lagen Missg. B. 16 kap. upptagna,
brott i Sverige 24, i Norrige 11; för mordbrand i Sverige 4, i Norrige
2; för rån och rOfveri i Sverige 11, i Norrige 71; för stöld och dermed
10 Häraf utgöra förgiftningsbrotten i Sverige i medeltal 6}; i Norrige saknas
denna rubrik. Vi utelemna i det följande alla bråk.
1 Möjligen deri mindre riktigt, att vi, vid bristande uppgift af de vid
militärrätt &r 1836 dömda personers brott tillagt en, hvilket vi åtminstone ansett
oss kunna taga för gifvet af det skäl, att ären 1828—35 tio personer finnas
af nämnda rätter dömda för detta brott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
