Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Åttonde artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
osäkerhet och opfiräknelighet just framkallat nödvändigheten
af allmänna och lagliga undsättnings-anstalter; hvarföre att
förkasta dessa i sjelfva verket är detsamma som att lemna
den fattige åt sitt öde. En sådan följd kan intet system
på allvar erkänna; och äfven de uteslutande försvararne
af den frivilliga fattigvården förutsätta under hand en
ordentligare tillsyn dervid, än den tillfälliga af den enskilda
välgörenheten. De räkna ej blott på familjernas, utan på
kommunernas medverkan. Många stanna blott på halfva
vägen med det lagliga undsättnings-systemet, d. v. s. vid
kommunen, innefattande under namn af frivillig all, utom
statens, fattigvård, hvilken sistnämnda blott de anse
obehöflig, ja skadlig. Hit hörde i sjelfva verket
upphofs-männen af det förr omtalta förtroende-votum till folket i
fattigvårdsfrågan vid 1823 års riksdag. Hit höra ock de
uteslutande försvararne af den Svenska socken-suveräniteten
öfver de fattiga: en folk-suveränitet, med hvilken inträffar,
liksom med månget slags liberalism, att den är af det
trångaste slaget. Ser man rätt till, så är här äfven ett
tvångs-system, ehuru i form af lokal polis och
administration, hvilket, i motsats mot all allmänhet och gemensamhet
i fattigvården, endast går ut på att i detta afseende isolera
kommunerna och om möjligt drifva söndrings-principen
ännu längre’:—en tendens, der den får öfverhand,
ingalunda mindre förderflig än centralisationens öfverdrift. De
4 Jag känner något till ett betänkande af ett sådant slags
kommunalpatron — nämligen af en f. d. riksdagsman af bondeståndet, som
äfven visste tala om folkets sympatier — och hvilket betänkande
gick ut på ett envist försvar för den satsen, att i den stora socken,
hvars medlem han var, särskilda socknens afdelningar skulle
evär-deligen hafva sin egen afskilda fattigvård. Så kommer man
slutligen i detta ämne till byalags-suveräniteten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
