Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Representations-frågan (1840) - Andra artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
allt obetydligare. — Detta föranledde Carl IX att erbjuda
adeln eftergift af rusttjensten, emot det att dess bönder
ginge lika i skatt med kronans, och att, då delta anbud
förkastades, meddela frälserätt äfven åt dem som ville på
egen utrustning tjena till fot. Det förra var att angripa
de adeliga privilegierna vid roten. Men detta Carl IX:s
märkliga försök är ej hans enda i samma syftning. Han
visade sig äfven i andra afseenden djupt fattad af sin tids
nya anda. All lärdom var under medeltiden det andeliga
ståndets så uteslutande egendom, att, såsom bekant, klerk
och studerad betydde detsamma. Efter reformationen har
en allmännare betydelse äfven farit in i det lärda ståndet.
Staten, ej blott kyrkan, gjorde anspråk derpå för sig.
Lärdom blef följaktligen, såsom en allmän förtjenst, äfven
en adelig öfning; och Carl ville i Sveriges lag stadga
förlust af frälse för den adelsman som ej genom krigs-öfning
eller bokliga konster gjorde sin son skicklig till rikets tjenst.
Det allmännas tjenst hade således redan blifvit ett
hufvudbegrepp af adel. Det var det begrepp, hvarunder
den store Gustaf Adolf emottog Svenska adeln. I detta
begrepp har han varit en adelskonung; men hans fader,
hvilken man kallade en bondekonung, kom upp dermed.
Emellertid hade höga värdigheter och ärftliga län ökat
den makt och förmögenhet som utmärkte de gamla
slägterna. Grefve- och friherreskaperna hade blifvit af Erik
XIV stiftade, såsom en adelig motvigt mot hertigdömena
inom det kungliga huset. Så hade börds-adeln och
för-tjenst-adeln på en gång blifvit förstärkta. Det blef en
naturlig uppgift att förena bägge och försäkra denna
förening genom en egen institution. Det var hvad Gustaf
Adolf ville med inrättningen af Svenska riddarhuset år
1625. Anledningen finner man redan i konungens besvär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>