Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Representations-frågan (1840) - Andra artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
öfver adeln vid 1617 års riksdag, då han ville veta hvilka
adelsmän voro i hans rike. Vid utförandet af planen
funnos redan grefvarne och friherrarne såsom en egen
högre klass af adel. En gradation var således gifven, som
gjorde sig ytterligare gällande. De, hvilkas förfäder varit
bland rikets råd, blefvo den andra; alla de, som frälse
tjente, den tredje klassen af adeln. Klassernas, icke
rösternas, pluralitet gjorde beslut. Man ser att det gamla
Svenska riddarhuset hade en afgjord aristokratisk riktning.
Den låg i redan gifna förhållanden; men hade ej detta
varit tillfället, är likväl allt skäl att betvifla, det Gustaf
Adolf, som älskade att gifva bestånd åt höga värdigheter,
emedan han visste med sig att han kunde hålla banor
öppna för de högsta förtjenster, skulle funnit tanken af
ett riddarhus, såsom uttryck af en adelig demokrati,
synnerligen inbjudande. Demokratien har och bör ega helt
andra rötter. Naturforskare försäkra det vara ingen
omöjlighet att roten af ett träd, vänd i höjden, kan skjuta
knopp och löf. Men ingen lärer påstå det vara naturens
ordning.
För öfrigt visar oss Gustaf Adolfs tidehvarf ej blott
en fyrfaldigt, utan en mångfaldigt fördelad representation.
Vi se å ena sidan adeln, af hvilken hvarje myndig
medlem ansågs skyldig att bevista riksdag, ehuru endast capita
(i början inom ätterna valda) hade stämma. Vi se denna
adel delad i trenne klasser, med hvar sin röst, och
dessutom förstärkt öfver sig af rådet, under sig af armeens
fullmäktige eller krigsbefälet. Här är redan inom det första
ståndet en sådan mångfaldighet af intressen, att det, för
sig taget, kan anses representera både det hela och de
kommande söndringarne; hvilka också i synnerhet skulle
framkallas genom oppositionen emellan äldre och yngre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
