Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Representations-frågan (1840) - Andra artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
mellan dessa och andra undersåtare — nämligen prester,
borgare och bönder — skola dömmas efter konungens
gårdsrätt, och i domboken för konung Erik XIV:s högsta
nämnd åberopas hofartiklarne oftare än rikets lag. Man
finner sedan skilnad göras emellan lag och stadgar. Oe
sednare hade sin grund dels i gårdsrätterna, dels i
korporationers och kqmmuners speciella lagstiftning, men hvilken
med rikets centralisation allt mer öfvergick till konung
och råd. Under det sjuttonde seklets minderårigheter
utöfvades den helt och hållet i aristokratiens intresse.
Ständerna sågo den hellre uteslutande i konungens egen
hand, och bortgåfvo så mycket lättare sin andel i all
lagstiftning som ej rörde rikets allmänna lag. Så förklara de
vid 1682 års riksdag, att de akta det alldeles orimligt,
det Kongl. Maj:t skulle vara förbunden ständerna att höra,
enär Kongl. Maj:t vill göra några stadgar, plakater,
regle-menter och förordningar, undantagandes sådan allmän lag
som Sveriges lag är, hvilken angår hela riket och alla
ständerna i gemen, i hvilken allmänna Sveriges rikes lag,
om Kongl. Maj:t finner nödigt något att ändra, förklara
eller förbättra, Kongl. Maj:ts trogne undersåter hysa den
underdåniga tillförsigt, att Kongl. Maj:t, såsom en nådig
konung, lärer låta sig behaga att gifva ständerna deraf
part. — Det är det första formliga uppdragande af hvad
vi kalla den ekonomiska och administrativa lagstiftningen
åt konungen. Men detta medgifvande tog för tillfället med
sig vida mer. Såsom blott reglementarisk ansågs nämligen
äfven, på den tiden, hvad man nu kallar regeringsform,
och de under förmyndare-regeringar upprättade
regeringsformerna voro, genom sin aristokratiska syftning, för folket
ingalunda behagliga. Derföre förklarade 1680 års ständer
att konungen till ingen regeringsform är bunden, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
