Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Första föreläsningen (Den 17 Oktober). Om personlighets-principen i förhållande till samhällets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vexling försvinner, utan ur lifvets erfarenhet allt klarare bör
framgå.
Mina åhörare äro ej mer desamma som fordom. Jag
sjelf är ej mer densamme; — ett fjerdedels århundrade
går öfver ingen menniskas hjessa och lemnar henne
oförändrad. Tiden är ej mer densamma. Jag säger det ej
med afseende på de vexlande meningarne för dagen. Jag
säger det med afseende på tidens egna stora skiften, som
mer än någonsin hafva rört och röra allas intressen, och
som lagt mensklighetens högsta problemer liksom för hvars
och ens dörr. — Den som ännu minnes det adertonde
seklets slut och har lefvat med det nittonde intill denna
dag; den som i sin barndoms halfdunkla föreställningar
ännu förnam, likt en aflägsen åska, Fransyska revolutionens
utbrott; den hvars ungdom möttes af dess verkningar,
som skakade Europa; den som i Napoleons upphöjelse och
fall varit vittne till de största omvexlingar menskliga öden
synas kunna erbjuda; den som sedan, efter de stora krigen,
har erfarit och med sig känt beskaffenheten af den fred
som derpå följde, — en fred som, under tilltagande djup
inre oro, mindre har fruktat yttre vapen, emedan den
synes ha att frukta det borgerliga kriget: — den som sett
och betänkt allt detta, hvad har han ej erfarit, hvad
borde han ej hafva lärt? — lefde han äfven i en vrå af
verlden, såsom jag lefvat, och vore äfven hans egna öden
dunkla och obetydliga, såsom mina varit.
Det är det förflutna som kommer att sysselsätta oss.
För att blifva lärorik, måste likväl denna betraktelse ej
vara främmande för det närvarande. Vi vilja derföre
begynna med att kasta en blick på detta. Vi kunna ej
dervid inskränka oss inom fäderneslandet. Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>