Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Första föreläsningen (Den 17 Oktober). Om personlighets-principen i förhållande till samhällets utveckling - Inträdet af menniskans rättigheter i det politiska samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angelägenheter, gemensamma för oss, för Europa, för verlden,
som skola påkalla vår första uppmärksamhet.
Vår tid har varit, mer än någon, utmärkt genom
stora yttre hvälfningar. Det är likväl icke detta som
mest utmärker den, utan ännu mer att dessa oerhörda
yttre förändringar tydligare än någonsin låta härleda sig
ur inre orsaker. Det är den inre verlden, som svigtar i
sina grundfästen, i sin tro, sin öfvertygelse, sitt vetande.
Vår tid är en tid som lider af sina egna tankar. Vill
man åter gifva ett namn åt den grund- och modertanke
som här vill ut och gör sig väg, och under hvars
födslovånda verlden bäfvar; så är den ingen annan än
personlighets-principen, hvars inbrytande i det allmänna politiska
lifvet vi upplefvat.
Det var natten till den 4 Aug. 1789, då, under den
började diskussionen om menniskans rättigheter,
enthusiasmen hastigt i den Fransyska national-församlingen fattade
alla sinnen. Adeln uppstod och offrade sina
företrädesrättigheter, presterskapet, deputerade från städer och
provinser sina privilegier. Inom några timmar beslötos:
afskaffandet af all personlig lifegenskap i Frankrike, med
alla de territoriala inkomster och rättigheter hvartill den
under tiden öfvergått, samt adelns patrimoniella jurisdiktion
öfver sina underhafvande; tiondens inlösning, pålagornas
likhet, öppen väg för alla medborgare till statens embeten,
upphörandet af allt tjensteköp, upphäfvandet af alla
exklusiva privilegier för korporationer och skrån. Kort
derefter stäldes deklarationen af menniskans rättigheter i
spetsen för Frankrikes konstitution.
Man har sedermera kallat denna märkvärdiga natt
för la nuit des dupes; och mången ångrade snart nog hvad
han i första hänförelsen uppoffrat. Sjelfva förklaringen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
