- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Sjette bandet /
290

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Första föreläsningen (Den 17 Oktober). Om personlighets-principen i förhållande till samhällets utveckling - De första politiska rättigheterna, främmande för mensklig rätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

småningom husfäderna emellan öfverenskomna taxa på de böter,
hvarmed sådana förolämpningar, utan vanheder, kunde
afköpas, det vill säga ett på förhand uppgjordt, vilkorligt
fredsslut — är första kärnan till både kriminell och civil
lag
, och tillika det första jus publicum. Husfädernas i
sådana fördrag uppträdande gemensamhet är första ansatsen
till det politiska samhället; i hvilket också dessa husfäder
framstå såsom de enda berättigade. Allt annat är emot
dem ofritt[1].

Så hafva de politiska rättigheterna — hvilka
bestämmas af deltagande i lagstiftning och styrelse — ej blott
varit de första, utan länge de enda, och de ha tillika länge
varit fullkomligt främmande för mensklig rätt. Huru skulle
lagen på denna hafva afseende, då en så stor del
menniskor, då största delen ifrån den var utesluten och
derigenom rättlös? Huru skulle religionen derom tala, då Gud
icke var allas, utan endast några menniskors Gud,
familjens, stammens, folkets; då, i mythologierna, det
egna folket ensamt eller åtminstone företrädesvis var
menniskor, och då främling så länge betydde detsamma som
fiende?


[1] Jfr Det Europeiska samhällets Begynnelser, akademiskt program af
E. G. Geijer, Uppsala 1844. Hela ålderdomens rättsförfattning, från
hvilken slafven var utesluten, hvilar derpå att slafven ej lagligen
kunde hafva någon familj. Servi gentem vel genus non habent
saga Romerska jurister. Deraf definitionen på välborenheten: gentem
habent soli, quorum parentes nemini servierunt
(börd ha endast de,
hvilkas förfader aldrig tjenat någon); hvaraf följer att ej heller den
frigifne och hans afkomma någonsin kunna bli välborna. Den i
Nord-Amerikanska republikerna ännu gängse, ur slafstaterna
härstammande fördomen, att slafblodet i än så aflägsna led smittar och
förblifver med sin nesa outplånligt, är gammal eller ny hedendom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:00:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-6/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free