Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Första föreläsningen (Den 17 Oktober). Om personlighets-principen i förhållande till samhällets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ceremonialiska i bredd; lydnaden blind, förhoppningarne jordiska.
Denna andra gudsdyrkan är blotta lydnadens religion. Så
hafva de gamle Hebreer honom dyrkat. Och äfven efter
christendomen har denna religion uti Mahomets lära
utbildat sig till den religiösa fatalismen. Friheten är denna
religion okänd. Derföre har den bibehållit det husliga
slafveriet, i förening med månggiftet.
En meddelad sjelfständighet, sade vi, är vilkoret för
Guds kännedom. Redan såsom meddelad höjer denna
sjelfständighet menniskan öfver naturen och är ur den
oförklarlig. Hon måste söka denna förklaring på en gång
inom sig sjelf och uppöfver sig sjelf. Men allt högre är
för det lägre obegripligt, om det ej sjelft meddelar sig.
Så har tillgått med det absoluta undret, den egentliga
uppenbarelsen; i hvilken Gud, som äfven är öfver
förnuftet, har till menniskorna nedlåtit sig. Att Gud så högt
älskar det af honom skapade fria väsendet, i hvars makt
det således äfven stått att från honom affalla; att han till
den i timligheten derigenom nedsänkta menniskan sändt
sin son, menniskans broder, att genom det största af alla
kärleksprof beveka hennes hjerta att omvända sig till honom:
det är Guds barmhertighet, som öfvergår allt förnuft.
Kärleken är öfver förnuftet. Man kan ej sluta, ej
konstruera sig till den. Han måste komma till mötes, han
måste erfaras. Denna erfarenhets fält är öppnadt i den
tredje religionen, som är kärlekens religion. Att Gud,
den allsmäktige, ej endast velat dyrkas i sin makt; att
han ej nöjer sig med en blind lydnad; att han vill älskas,
dyrkas och lydas i och för sig sjelf och med villigt,
insigtsfullt sinne: det är en Guds ödmjukhet, mot hvilken
all mensklig både stolthet och ödmjukhet blifver lill intet
och endast kan upplösa sig i tillbedjande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
