Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Första föreläsningen (Den 17 Oktober). Om personlighets-principen i förhållande till samhällets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den sanna menniskan och den sanne Guden hafva
samtidigt blifvit uppenbarade. Det sena begreppet om
menniskan har med christendomen i historien framträdt.
Det har framträdt med en menniska, från Gud utgången,
till Gud återgången, och som lidit en slafs straff, på det
intet menskligt skulle vara under honom, liksom intet är
öfver honom, emedan han lärde att menniskan är af
gudomlig börd och har ett evigt hopp, — föröfrigt, i hvad
han gjort och lidit, ännu mer en person och ett factum
än en bild och en lära, och det sednare endast genom
det förra. Men kommen är han ock att födas och uppstå
i hvarje bröst.
Med christendomen uppgick först det menskliga
personlighets-begreppet. Tusentals år hade fordrats dertill.
Aderton hundrade år erfordrades ännu innan det ur kyrkan
och församlingen kom inom statens gränsor. Det hade då
förlorat sitt sammanhang med den tidens religion, och
vände sig fiendtligt emot den. Dess sammanhang med
religionen skall åter knytas, djupare, allmänligare. Ty
christendomen är äfven framtidens religion. Den visar sig,
såsom sådan, redan i moralens alltmer erkända, ehuru i
sig sjelfva alltför kraftlösa, allmänna fordringar. Men det
alltmer afslöjade moraliska idealet i menniskans bröst är ej
en blott tankebild; det är en gudomlig närvaro och en
gudomlig hjelp, der denna hjelp rätt sökes. Det är sjelft
närvaron både af en domare och af en frälsare.
Det är vår afsigt att, såsom en inledning till dessa
föreläsningar, meddela en kort öfversigt af rättigheternas
historia i det Europeiska samhället. Vi ha dervid utgått
från den gamla hedniska familjen och den deraf bestämda
slägtförfattningen; hvars grunddrag äfven återfinnas hos de
folk som på Roms fall bygde de första Europeiska stater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
