Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Första föreläsningen (Den 17 Oktober). Om personlighets-principen i förhållande till samhällets utveckling - Proletären - Kommunismen och socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
sig hylla den fria konkurrensen, man i sjelfva verket icke
har erkänt principeji i alla sina följder, eller åtminstone
öfversett och misskänt den enda, men nödvändiga
förutsättning, hvarunder dessa följder kunna fritt utveckla sig
och möjligen blifva allmänt välgörande?
Det onda kännes öfverallt, af folket, af regeringarne,
och båda ha velat mellankomma, hvar på sitt sätt. Hos
folket har det blott yttrat sig såsom känslan af en
sjukdom som ej vet sitt eget botemedel. Proletären, hvars
massa i det moderna samhället oupphörligt
växerprotesterar mot egendomen; han gör det i gerning, han har
begynt göra det i lära och öfvertygelse.
Brottmåls-statistiken lemnar bevisen på det förra; kommunismen, hvars
enda tros-artikel är fordran af egendomens gemensamhet
eller likhet, ger beviset på det sednare. Socialismen står
ett steg högre, och åtminstone inom förnuftighetens
område. Den arbetar med hvad man kallar arbetets
organisation, enligt den i sig sjelf riktiga förutsättning: att de
små kapitalerna, sammanlagda och rätt förvaltade, borde
verka såsom de stora, och till alla deltagarnes vinst. Och
1 Den hastiga folk-ökning, som under fredslugnet efter de stora
krigen egt rum, har i synnerhet fallit på den klass som för sina
behof beror af arbetet för dagen. — Skydds-koppornas verkan all
förminska dödligheten bland barnen visar sig val förnämligast i
detta sitt inflytande pä mängden. Men äfven den stora moderna
industrien, med allt det valde den inrymmer ät kapitalet öfver
arbetaren, har varit en ganska verksam orsak till den hastiga
folkökningen. Machin-väsendet t ex., som skulle synas minska
behofvet af arbetare, har till den grad ökat produktionen, att det
derigenom foder långt flera än den gamla industrien. Det är just i
manufaktur-distrikterna som Englands folkmängd till en sä
förvånande grad tilltagit.
fi. G. Geijert Saml. Skrifter. 1 Afdeln. 0 Band. % 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
