Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Första föreläsningen (Den 17 Oktober). Om personlighets-principen i förhållande till samhällets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
det Sr sant: associations-principen är ett tidens
räddningsmedel; men säkerligen icke blott den industriella. Dertill
fordras att associations-principen sjelf får ett högre, ett
ädlare lif, att den lifvas af denna samma samfunds-anda,
om hvilken vi talat, men som nu mera i kommunen,
korporationen, ståndet förlorat sin gamla politiska betydelse.
Huru trångt socialisterna fattat sin princip, synes redan
deraf att de alltmer lemna både religion och stat å sido.
På en vigtig, till lagstiftningen stäld fordran ha de
emellertid hänvisat. Redan länge har det varit erkändt att
hvarken den kriminella eller den civila lagstiftningen kunna
få vara godtyckets eller tillfällighetens verk. Den tid är
inne, då samma fordran sträckes allt mer till samhällets
ekonomiska lagstiftning; då det allt tydligare inses att i
denna sednare, ej mindre än i de förra, frågan är om
hvars mans rätt; hvaraf — då penningen sjelf står under
arbetets lagar — i synnerhet följer att den lagstiftning som,
i stället att rätta sig derefter, försöker att skapa eller
reglera penningen godtyckligt, med detsamma oundvikligen
desorganiserar arbetet. Och hvilka högst vigtiga följder
ligga ej redan i denna insigt! — Regeringarne å sin sida
ha lemnat en allt större uppmärksamhet åt den ekonomiska
och administrativa lagstiftningen; hvars förnämsta frågor
med samhällets utbildning också allt mer förvandla sig till
rättsfrågor. De hafva behandlat denna lagstiftning mer än
någonsin i en preventiv och korrektiv mening med
afseende på de lägre klassernas behof. De ha sörjt för en
allmännare fattigvård, en allmännare undervisning; de ha
förmildrat brottmåls-lagarne; de ha förvandlat fängelserna
till korrektions-inrättningar; de ha på flera sätt sökt
mellankomma i förhållandet mellan husbonde och arbetare,
och äfven tillåtit sig betänkliga inskränkningar i den förres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
