Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Första föreläsningen (Den 17 Oktober). Om personlighets-principen i förhållande till samhällets utveckling - Napoleon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
ett verkligt de materiella intressenas herravälde. Ja, sjelfva
den nya ideologien materialiserar sig allt mera. Men det
är ej om denna som jag här har att tala. Deremot må
det vara oss tillåtet att sätta erfarenhet mot erfarenhet
och deraf draga våra slutsatser.
Det var med och genom Napoleon som Fransyska
revolutionens resultater först antogo form och gestalt.
Två oerhörda maktens medel föllo honom i händerna: det
ena en centralisation af densamma, långt öfver allt hvad
den fordna monarkien ens kunnat ana; det andra
konskriptio-nen, men grundad på hvarje medborgares lagligen
erkända pligt att bära vapen för fäderneslandet. Det ena
var hans civila, det andra blef hans militäriska styrka.
Vi måste särskildt betrakta dessa momenter; så mycket
mer som de sammanhängde och sjelfva blott voro
uttryck af en tredje kraft, som uppbar både Napoleon och
hans välde.
Centralisationen var ett uttryck af stats-enheten,
hvilken den gamla konungamakten redan hade gifvit åt
samhället. Men denna enhet blef under dess vård ett slags
mysterium, af hvars egentliga hemligheter endast de högre,
thronen omgifvande stånden och konungamaktens egna
förnämsta organer i den militära och civila tjenste-staten
voro vetande deltagare. Hopen lydde blindt. Dess
sam-funds-anda kunde endast omedelbart yttra sig inom
lem-ningarne af de gamla korporationerna, eller inom häfden
af de provinciella eller patrimoniella jurisdiktionerna.
Revolutionens storm bortsvepte allt sådant. Den fria
konkurrensen inträdde med frågan om menniskans rättigheter
i samhället. Den frigjorda samfunds-andan upplågade, och
fann ej andra gränsor än staten. — Det var då som
statsenheten ej mera endast kunde representeras af den gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
