Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Första föreläsningen (Den 17 Oktober). Om personlighets-principen i förhållande till samhällets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
konungamakten. Den måste representeras af folket. —
Men huru?
De nyare Frankrikes särskilda konstitutioner ha på
olika sätt sökt att lösa denna fråga; och man ser i alla
dessa försök på en gång en viss följd och en viss
stridighet, allt efter som de vid frågans lösning utgå från
personligheten sjelf eller från egendomen. Den första
konstituerande nationalförsamlingen, under det den i synnerhet
fäste sig vid den ena, ville likväl ej utesluta den andra.
Efter att ha ställt deklarationen af menniskans rättigheter
i spetsen för 1791 års konstitution, öfvergår den till
begreppet om medborgare, och bestämmer hvilken vore att
anse såsom aktiv medborgare. Från denna klass uteslutes
tjenstehjonet samt hvar och en som ej betalar en direkt
skatt (åtminstone jemnlik med värdet af tre dagsverken);
den föreskrifver tillika det indirekta valsättet genom i
primär-församlingarne utsedda elektorer. Den första
republikanska konstitutionen af år 1793 förkastade alla dessa
distinktioner. Den var det råa försöket att låta hela folket
omedelbart utöfva regeringsmakten; hvarföre ock denna
konstitution redan suspenderades i sin födslotimma, och
makten öfvergick till en demagogisk diktatur, med
terrorismen såsom regeringsmedel. Konstitutionen af år 1795,
med sin direktorial-regering, återkommer ej blott till de
genom den första antydda distinktionerna, utan tillägger
nya. Den bestämmer betydelsen af citoyen actif; den
återupptager det indirekta valsättet genom införande af
dubbla val-kollegier; den stadgar en ny distinktion, genom
fordran af en viss högre förmögenhet för att kunna väljas
till elektor. Konstitutionen af år 1799, med
konsular-regeringen, låter åter afseendet på förmögenheten helt och
hållet falla, men antager en trefaldigt graderad skala af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
